Att organisera arbetet mellan drift och underhåll är en fråga som ofta väcker diskussion. Vi har länge lyft fram vikten av att inte se underhåll som en isolerad servicefunktion utan som en integrerad del av verksamheten. Det handlar om att gå från ett kund- och leverantörsförhållande till ett partnerskap där drift, underhåll och anläggning samverkar för gemensamma mål.
Vi har i många år beskrivit skillnaderna mellan en traditionell organisation och en organisation som bygger på partnerskap. I en traditionell struktur betraktas underhållsavdelningen som en leverantör av tjänster till driften. Detta leder ofta till att ansvar och målsättningar delas upp på ett sätt som försvårar långsiktiga förbättringar. Drift betraktar underhåll som en servicepartner som kallas in när behov uppstår, i stället för att båda funktionerna arbetar mot samma mål redan från början.
I en organisation som arbetar i partnerskap finns en annan grundsyn. Drift, underhåll och anläggning ingår i ett gemensamt samarbete. Målsättningen är att skapa förutsättningar för stabil produktion, lång livslängd för utrustningen och en gemensam ansvarskänsla för resultatet. Partnerskapet bygger på att rollerna är tydligt definierade, att kommunikation sker kontinuerligt och att beslut fattas med verksamhetens helhet i fokus.
Partnerskap mellan drift, underhåll och anläggning innebär inte bara en förändring av organisationens struktur utan även ett nytt arbetssätt. Genom att planera och schemalägga underhåll i samarbete minskar risken för avbrott och oplanerade stopp. När drift och underhåll delar ansvar för både planering och utförande uppstår färre konflikter och resurser kan användas mer effektivt.
Denna modell skapar också bättre förutsättningar för kontinuerlig utveckling. När alla funktioner betraktas som en del av samma helhet blir det naturligt att följa upp resultat, analysera orsaker till problem och gemensamt genomföra förbättringar. Partnerskapet ger inte garantier för framgång, men det gör att organisationen kan arbeta mer systematiskt med sina resurser.
| Element | Servisfokuserad organisation |
Organisation i Partnerskap |
Kommentarer |
| Nyckelfaktor | Underhålls- kostnad / Ton | Kvalitetsvolym / Tillv.kostnad | Driver organisationen att gemensamt fokusera påkonkurrens- kraft, helhetssyn och totala resultat. Fokuseringen måsta vara att implementera de aktiviteter som påverkar totala kostnader oavsett vilken budget bsom betalar. |
| Anläggning | Specification vid upphandling inkluderar sällan professionell nalys av lägsta livstidskostnad. Driftmässighet och underhålls mässighet är ofta teoretiska begrepp. Grundläggande konstruktion förbigås. Se exempel bild 1. | Drift och underhålls-aspekter För tillförlitlighet och DU mässighet inkluderas i specifikationer genom att drift och underhålls- personal engageras tidigt i ett projekt. | Detta kräver ett långsiktigt investerings- tänkande. År oftast mer framgångsrikt i privat ägda företag. |
| Reliability. Tillförlit-lighet | Ses ofta som ett ansvar för Underhålls-organisationen. Mäter ofta bara tillgänglighet Eller OEE, Overall Equipment Efficiency | Reliability eller tillförlitlighet omfattar Kvalitet, Hastighet och Tids- effektivitet för både process och utrustning. | Bättre produktions- tillförlitlighet driver ner kostnader. Ett gemensamt mätetal driver ett partnerskap. |
| Produktions – rapporter | Dokumenterar productions – Förluster per avdelning. T.ex Drift, Mekaniskt Underhåll, Elektriskt underhåll etc. | Beskriver problemen. Utser problemägare. Löser problemet. Dokumenterar lösningen. Delger och utbildar medarbetare i lösningen. | En förändring från att fråga Vem? Till att fråga Varför? Förstärker partnerskapet. |
| Analys av Grundorsak av fel | Kallas ofta felanalys. | Kallas eliminering av problem. | Termen ‘fel” syftar ofta på Utrustning och därför underhåll. Termen ‘Problem” inkluderar process såväl som underhåll t.ex Kvalitetsförluster, Tidsförluster och Hastighets- förluster. |
| Flexibilitet | Operatörer kör utrustningen och Underhållspersonal underhåller. | Som ett minimum utför operatörer de flesta inspektioner av produktions-utrustning. Dom är utbildade i att utföra inspektioner och hur utrustningen fungerar. | Operatöere kan ofta göra minst 50% av alla grundläggande Inspektioner. Detta kommer att Sänka kostnaden för förebyggande underhåll väsentligt. Det är ett viktigt steg mot större Integration mellan drift och underhåll. |
| Prioriteter på underhålls- arbeten. | Prioriteter sätts ofta av beställaren som oftast är driften. Prioriteter är ofta känslomässiga. | En prioritetsguide har bestämts gemensamt mellan drift och underhåll. | Den vanligaste orsaken till varför planerare inte planerar är känslo – mässiga prioriteter, som avbryter pågående arbeten. Dessa, prioriteter är ofta bestämda av “kunden” som ofta represenerar driften. En servicebaserad underhålls- organisation uppmuntrar en “Yes Sir” mentalitet. I ett partnerskap sätts prioriteter Baserat på vad som är viktigast för hela organisationen. |
| Planering och Schema-läggning – stopp- arbeten | Drift och underhållsarbeten i Olika scheman. Scheman kan lätt ändras av driften utan inblandning från underhåll. | Ett gemensamt schema. För- ändringar görs alltid Gemensamt mellan drift och underhåll. | Arbetssättet förstärker ett partnerskap och är mer produktivt. |
| Planering och Schema-läggning – Arbeten under drift | Arbeten adderas ofta till scheman På morgonen samma dag som de Skall utföras. Arbetssättet accepteras av underhålls-avdelningen. | Nästa dags schema stängs kl.11.00 dagen innan de skall utföras. Arbeten delas ut till utförande personal dagen innan de skall utföras. Mindre än 5% av schemavolymen förändras. | Påverkar en förändring i arbetssätt mot ett partnerskap. Ökar produktiviteten. |
| Ansvar för underhålls-kostnader. | Driften beställer ca 70% av alla Jobb. Underhållsansvarig måste förklara budget-överskridelser. | Gemensamt ansvar för tillverknings- kostnader. | Påverkar ett arbetssätt mot Partnerskap. Beslut fattas baserat Påvad som är bäst för hela företaget. |
| Underhålls-personal På skift | Relativt många personalresurser På skift för att täcka vad som eventuellt kan hända. Resurserna är ofta dåligt utnyttjade. | Mycket få eller inga underhållspersoner på skift därför att man undanröjt problem. | Färre underhålls- resurser på skift Leder till att operatörer kommer Att göra mer underhålls- arbeten. |
| Tillförlitlig Produktion |
|
| Tillförlitlig Process |
Tillförlitlig Utrustning |
| Life Cycle Cost Design och Upphandling. |
