Nyckelfaktorer

Jag får ofta förfrågningar om vilka nyckeltal som är bäst att använda inom underhåll och vad är ett bra värde på dessa nyckeltal. Hur vet vi hur bra vi är?

Drivande faktorer och resultat.
Först och främst är det viktigt att skilja mellan drivande faktorer och resultatfaktorer. Med drivande faktorer menar jag faktorer som är resultaten av aktiviteter som driver eller påverkar det ni vill uppnå. Resultatfaktorer är en indikation på att de aktiviteter jag förbättrar ger de resultat jag önskar. De flesta aktiviteter inom benchmarking handlar ofta om resultatindikatorer såsom kostnader och produktionstillförlitlighet. Man önskar ofta att kunna jämföra dessa faktorer mellan liknande industrier, men min erfarenhet från verkligheten inom massor av olika industrier har lärt mej att jämförelser av resultatindikatorer mellan tillverkande enheter leder till mer bortförklaringar och akademiska diskussioner än förbättringar.
Vi har genomfört många benchmarkingexpeditioner till svenska industrier med deltagare från hela världen. Alla deltagare kommer förberedda med nyckeltal från sina industrier. Under de först två dagarna vill alla deltagare diskutera och jämföra sina nyckeltal. I alla dessa expeditioner har deltagarna börjat med att diskutera resultatindikatorer såsom produktivitet, kostnader, produktionstillförlitlighet, statistik för olyckstillbud, antal anställda, relationer mellan planerare och underhållsanställda, arbetsledare och underhållsanställda etc. Det har tagit ungefär två dagar innan gruppen insett att det är näst intill omöjligt att trovärdigt jämföra många resultatindikatorer, speciellt kostnadsindikatorer, beroende på olikheter i produktionsutrustning och produktionssätt även inom samma industrier.
Några av de indikatorer som vi använder för att med någorlunda träffsäkerhet bedöma en produktionsanläggnings effektivitet inkluderar underhållsproduktivitet och produktionstillförlitlighet.

Underhållsproduktivitet definieras här som totala underhållstimmar per produktionsenhet, t.ex ton. Totala underhållstimmar inkluderar normal arbetstid för egna anställda, övertid och utomstående timmar. Genom erfarenhet vet vi att en bra underhållsproduktivitet för olika anläggningar inom papper och massa industrin är:

• Tissue. 35,000 ton per år. 0.3 timmar per ton.
• Tidningspapper 500,000 ton per år. Återvinning. Två maskiner. 0.26 timmar per ton.
• Massa. 350,000 ton per år. 0.7 timmar per år.

Som framgår av ovanstående exempel så måste man vara mycket precis för att dessa resultatindikatorer skall vara av något värde. Bäst är därför att jämföra mindre och i stället mäta sin egen förbättring baserat på tydliga definitioner.

Produktionstillförlitlighet definieras här som procent timmar i produktion av 8760 per år multiplicerat med procent produktion av prima kvalitet av totalt tillverkad volym. Exemplel på bra värden är:

• Tidningspapper. 94%+
• Tissue. 96%+
• Vätskekartong/Bestruket papper. 88%+

Eftersom resultatindikatorer är en utkomst av de aktiviteter som driver resultaten så är det naturligtvis viktigare att mäta hur bra vi utför drivande aktiviteter. Det är just detta som deltagarna i alla de benchmarkingexpeditioner vi genomfört upptäcker efter cirka två dagar. Om resultatindikatorerna är trovärdiga och visar bra resultat så är det viktigt att lära sej varför dessa resultat har uppnåtts. Det visar sej då att värdet av en benchmarking är att förstå vilka aktiviteter som skapat bra resultat. Vi vet sedan länge att det råder ett starkt samband mellan lägre vibrationsnivå, högre produktionstillförlitlighet och lägre kostnader. Hur uppnår vi då en lägre vibrationsnivå? Alla vet att det uppnås genom bättre körsätt, bättre balansering och uppriktning och installation av produktionsutrustning. Att mäta och ständigt förbättra trenden av genomsnittlig vibrationsnivå är alltså viktigt att göra därför att en förbättring påverkar de resultat vi vill uppnå. Det är också ett meningsfullt och motiverande nyckeltal. Det är en nära anknytning till aktiviteter för utförande personal.
En annan drivande indikator är hur bra planering och schemaläggning görs och efterlevs.
Planering och schemaläggning kan inte uppnås utan ett bra förebyggande underhåll, ett uppdaterat maskinregister med knytning till förråd och nära samarbete mellan drift och underhåll. En förbättring av planering och schemaläggning är en indikation på många förbättringar och det råder ett mycket starkt förhållande mellan bättre planering och schemaläggning och resultat.

 
Tre viktiga nyckelfaktorer. Bilden är beskrivande och  ej i skala.. 38 produktionslinjer. Sämsta produktionslinjer planerade och schemalade 10 % av alla arbeten, de bästa planerade och schemalade över 85% av alla arbeten. Sämsta produktionslinjer hade en genomsnittlig vibrationsnivå av 1.28 inches per sekund, de bästa var lägre än 0.7 inches per sekund. Tillförlitligheten för sämsta produktionslinjer var 77 % de bästa var över 95 %.

Hör av er om ni har intresse av att jag besöker er. Mina besök kan ofta kombineras med flera företag. Kontakta info@idcon.com att. Christer Idhammar.
Direkt Tel: +1 919 723 2682. Besök gärna  www.idcon.com  för mer information på Svenska eller Engelska.