Lean Maintenance VIII

Underhållskonsult Christer Idhammar är Founder and CEO för IDCON INC, ett företag som startades 1972 som Idhammar Konsult AB.
Konsulterna på Idcon är specialister inom management av underhåll, de arbetar med planering och beredning, tillståndskontroll, driftsäkerhet och utbildning inom underhåll. Idcon har även publiserat böcker i tillståndskontroll, planering och beredning, resultatorienterat underhåll samt förebyggande underhåll.
Skicka era synpunkter till info@idcon.com
Läs mer om våra böcker angående förebyggande underhåll, driftsäkerhet och planering

Kritikalitetsanalys

Om ni verkligen vill strömlinjeforma era underhållsinsatser, så är det nödvändigt att göra en analys över hur viktiga alla tillverkningssystem och de ingående utrustningarna och komponenterna är. Det här gäller inte nödvändigtvis de enkla inspektioner av typen se, lyssna, hör, känn eftersom dom tar lite tid och bör inkludera enkla justeringar, rengöring etc. Dessutom fostrar dessa inspektioner maskinkännedom, renlighet och ägarskap av utrustningen bland operatörer och underhållspersonal.

Här handlar det om att ni måste försäkra er om att alla kritiska utrustningar har allt som behövs för att undvika haverier och för att avhjälpa de haverier som trots allt kan uppstå.

För att göra en utvärdering av era produktionsutrustningars kritikalitet så bör ni först bestämma er för hur ni skall göra den och vilka personer som bör delta i arbetet. 

Riktlinjer för att bestämma vilka tillverkningssystem, utrustningar och komponenter som är kritiska.
Riktlinjerna som jag beskriver här är från en processindustri som tillverkar många olika slag av specialpapper och förpackningar.

En utvärdering av kritikalitetsnivå görs, i det här fallet, om svaret på någon av följande frågor är ja.

1. Personsäkerhet. Förorsakar ett haveri omedelbar risk för personskador?
2. Lagligt mandat. Krävs enligt lagligt mandat att utrustningen alltid fungerar?
3. Miljöpåverkan.  Kan ett fel eller haveri på utrustningen att negativt påverka miljön?
4. Kvalitet. Kan ett fel eller haveri på utrustningen negativt påverka produktens kvalitet?
5. Kvantitet. Kan ett fel eller haveri på utrustningen negativt påverka tillverkningsvolymen genom stopp eller minskat tillverkningstempo?
6. Kostnad. . Kan ett fel eller haveri på utrustningen orsaka över x kronor i ökade kostnader i reparation. ( I det här fallet sattes gränsen vid 50 000 kronor i extra kostnader)

Om svaret på alla dessa frågor är nej så görs ingen fortsatt analys av hur kritisk utrustningen är, vilka åtgärder man skall ta för att försäkra att utrustningen inte havererar och att den kan snabbt repareras om ett fel uppstår eller ett haveri inträffar. 

Nästa steg i analysen är att prioritera hur viktiga alla kritiska utrustningar är inbördes. Det tänker jag beskriva i nästa krönika.

Vem bör delta?
Vem som bör delta i analysen beror naturligtvis på er organisation. I det här beskrivna fallet så sammansattes en grupp av en erfaren utomstående facilitator som leder gruppdiskussionen. Deltagare var driftchefen för processlinjen, två operatörer som har minst fem till tio års erfarenhet från den aktuella processlinjen, en arbetsledare och en planerare från underhållprocesslinjen, samt elektriker/instrumenttekniker och mekaniker, alla med flerårig erfarenhet från den aktuella processlinjen.

För att göra arbetet effektivt är det bra om alla har en lista över de utrustningar som ingår i processlinjen samt en ritning som beskriver processflödet. 

En komplett analys av processlinjens kritikalitet tog en dag.

En mycket värdefull bieffekt av att göra ovanstående analys är att gruppen utbildas i både processen och i hur utrustningar fungerar och vad som är kritiskt att bevaka etc.

För de utrustningar som bedömts vara kritiska skall ni nu analysera, att allt som behövs göras för att undvika fel och haverier och för att snabba upp reparationer görs. Detta innefattar typiskt:

1. Om kritisk utrustning är dubblerad, försäkra er om att dubblerade utrustningar körs lika mycket genom att regelbundet skifta vilken utrustning som körs mellan schemalagda stopp. Bestäm vem som är ansvarig för att så sker och att det finns ett dokument som beskriver hur det utförs.
2. Försäkra er om att alla grundläggande underhållsaktiviteter är dokumenterade och utförs. T.ex. Smörjning inklusive förvaring och filtrering av smörjmedel och hydraulvätskor. Grundläggande inspektioner och andra tillståndskontroller sker med rätt intervall och med rätt metod.
3. Kontrollera att utrustningen i fråga körs rätt. Är alla driftinställningar rätt? T.ex. temperaturer, varvtal, tryck etc.
4. Kontrollera att all nödvändig dokumentation för drift och underhåll finns uppdaterad och tillgänglig.
5. Identifiera utbildningsbehov och genomför utbildning av operatörer och underhållspersonal.
6. Försäkra er om att alla reservdelar och material för reparationer finns i förråd eller att det dokumenterats var de kan anskaffas.
7. Finns det möjlighet att snabbt och lätt anordna lyftanordningar där de behövs?
8. Kan specialverktyg finnas tillgängliga nära utrustningen?

Det ovanstående är några av de vanligaste kontrollpunkter om görs för all kritisk utrustning. En god ide är också att rengöra och måla alla kritiska utrustningar eller märka dem med en symbol för att förtydliga hur viktiga dom är.

Se bild (pdf: 85KB)