Lean Maintenance V

Underhållskonsult Christer Idhammar är Founder and CEO för IDCON INC, ett företag som startades 1972 som Idhammar Konsult AB.
Konsulterna på Idcon är specialister inom management av underhåll, de arbetar med planering och beredning, tillståndskontroll, driftsäkerhet och utbildning inom underhåll. Idcon har även publiserat böcker i tillståndskontroll, planering och beredning, resultatorienterat underhåll samt förebyggande underhåll.
Skicka era synpunkter till info@idcon.com
Läs mer om våra böcker angående förebyggande underhåll, driftsäkerhet och planering

I de senaste krönikorna nämnde jag ett antal områden som måste påverkas för att en organisation skall bli lean, eller mager, på svenska. Fokuseringen i “leantänkandet” är att eliminera förluster och i den här krönikan kommer jag att diskutera material och reservdelshållning.

Ett av de områden som först attackeras då en organisation vill bli lean är material och reservdelshållning. Genom att minska förrådsvärdet så skall man spara pengar. Det är sant att det ofta finns stora möjligheter att minska värdet i många förråd, men det kan också bli väldigt dyrt om det inte görs rätt. Ett av de vanligaste misstagen är att kassera delar som inte rörts under t.ex. de senaste fem åren eller mer. Att kassera dessa delar baserat på att de inte använts under lång tid är alltför förenklat och riskabelt och jag förvånas varje gång jag ser att tillvägagångssättet fortfarande tillämpas i många anläggningar. Att felaktig och kostsam nedskärning av förråd sker, bottnar i att ansvarig för förrådet oftast har som mål att minska värdet, medan konsekvenserna av att inte ha rätt del i förråd när den behövs oftast blir ett problem för drift- och underhållsansvariga. 

De flesta förråd, speciellt i tio år och äldre anläggningar, kan minska sina värden med 10 – 20 % utan att produktionstillförlitligheten påverkas negativt. För att lyckas med denna besparing måste angreppssättet vara baserat på införandet av aktiviteter som ständigt påverkar kostnaden i rätt riktning. Här följer en summering av några mycket grundläggande aktiviteter som påverkar förrådsverksamheten i rätt riktning.

Först måste man naturligtvis veta vad som finns i förrådet. Gör först en snabb utvärdering av hur ackurat er inventarielista är. Välj slumpmässigt 300 till 500 artiklar och jämför sedan hur korrekt saldo, placering i förråd etc. är med verkligheten i förrådet. Vi har ofta funnit att inventarielistan bara är 70 % ackurat, medan ett bra värde är 98%+. Även om värdet är 100 % så betyder det inte att förrådsverksamheten är kostnadseffektiv. Har man rätt artiklar? Har man för många artiklar?

Ta reda på hur många artiklar som finns i de informella förråden. Om inventarielistan och/eller anläggningsregistret inte är mycket tillförlitliga så kommer användare att tappa förtroendet för att de artiklar man behöver finns när de behövs. Man kommer då att börja bygga upp egna förråd. De här förråden kan bli omfattande och mycket dyra att ha även om artiklarna inte finns i inventarielistan. Kostnaden syns inte, den består av att mer artiklar köpts innan de behövs och ofta i större kvantiteter än nödvändigt eftersom ingen har en överblick av vad som finns i dessa förråd. Dessutom förvaras artiklarna ofta i en dålig miljö där de kan skadas av korrosion, smuts, vibrationer etc. Det är nödvändigt att rensa upp, sortera, skrota, organisera och dokumentera alla artiklar i dessa förråd. Förrådet vill förmodligen inte ha artiklarna i centralförrådet, det skulle ibland höja förrådsvärdet och ta plats. 

Bestäm vad ni ska ha i förrådet. I tillägg till välkända och traditionella metoder att bestämma eller gissa vad som skall förrådshållas såsom leveranstider, ekonomisk inköpskvantitet, förbrukningsstatistik etc. är det inte alls ovanligt att viktig information som t.ex. risk för haveri av komponent, bristkostnad om artikel inte förrådshålls, tillståndskontroll, antal identiska artiklar som ingår i befintlig utrustning saknas helt och bara gissas då man beslutar vad som skall förrådshållas eller inte förrådshållas.

Det är viktigt att man gjort en analys av vilka produktionsutrustningar som är kritiska och vilka komponenter inom varje kritisk utrustning som kan orsaka haveri. Bristkostnaden jämfört med kostnaden för lagerhållning är en viktig del av den information som skall beaktas då lagerhållning bestäms. 

Med en bra tillståndskontrollmetod kan man ofta undvika att hålla delar i förråd om den så kallade felutvecklingstiden är längre än leveranstiden. Ett praktiskt exempel är kedjehjul tillverkade av stål. Dom slits över en lång tid, det är enkelt att inspektera dem och leveranstiden är ofta kort. Därför behöver man inte lagerhålla dem.

Med ett bra maskin- och komponentregister vet man hur många identiska artiklar som ingår i produktionsutrustningen vilket är betydelsefull information vid inköp och utvärdering av leverantörernas rekommendationer. Avsaknaden av ett korrekt maskin- och komponentregister leder till att artiklar man redan har oftast dubbleras.

Standardisering kan också minska förrådshållningen avsevärt. Om ni har en produktionslinje med 22 något olika och kritiska elektriska motorer så kan det leda till att 22 motorer hålls i förråd. Ofta kan ni standardisera till kanske fem olika motorer, eller t.o.m. till en typ. Då lagerhålls kanske bara fem eller en motor.

  
Ett bra och förråd har inte bara en kostnadseffektiv förrådsvolym. Förrådet är stängt och levererar de delar som bokats. Bilden visar leverans av delar och specialverktyg för ett stopp som startar om tre dagar. I de sämsta organisationerna är det en kö utanför förrådet varje morgon t.o.m. då man har ett schemalagt stopp.

Jag får ofta förfrågningar om att besöka företag i Skandinavien. Hör av er om ni har intresse av att jag besöker er. Mitt nästa besök är i september 2008. Mina besök kan ofta kombineras med besök till flera företag info@idcon.com att. Christer Idhammar. Direkt Tel: +1 919 723 2682. Besök gärna www.idcon.com eller  www.idcon.se för mer information på Svenska eller Engelska.