Konsultverksamhet, Resultatinriktad, Produktionstillförlitlighet, Underhåll
Hem Om IDCON Tjänster Artiklar & tips Böcker Kontakt Web Karta  
Underhållsföretag IDCON INC

Lean Maintenance (del 2)

Christer Idhammar
Underhållskonsult Christer Idhammar är Founder and CEO för IDCON INC, ett företag som startades 1972 som Idhammar Konsult AB.
Konsulterna på Idcon är specialister inom management av underhåll, de arbetar med planering och beredning, tillståndskontroll, driftsäkerhet och utbildning inom underhåll. Idcon har även publiserat böcker i tillståndskontroll, planering och beredning, resultatorienterat underhåll samt förebyggande underhåll.
Skicka era synpunkter till info@idcon.com
Läs mer om våra böcker angående förebyggande underhåll, driftsäkerhet och planering

(del 1)  (del 2)  (del 3) 

I den senaste krönikan nämnde jag ett antal områden som måste påverkas för att en organisation skall bli lean eller mager på svenska. Fokuseringen i “leantänkandet” är att eliminera förluster och i den här krönikan kommer jag att diskutera produktionsförlitlighet. Många talar om tillgänglighet, men det begreppet omfattar endast den procent av schemalagd tid, eller tillgänglig tid, som en produktionsprocess producerar. Tillgänglighet utesluter kvaliteten på det som tillverkas. Att tillverka något som inte håller kvalitetsmåtten är oftast dyrare än att inte tillverka alls. Att sakta ner en process därför att t.ex. en del av en tillverkningsprocess inte kan köras med full hastighet är också kostsamt. Alltså måste vi inrikta förbättringsinitiativen på alla element av vad vi kallar produktionstillförlitlighet, Kvalitet, Tid och Tempo (eller hastighet).

Produktionstillförlitlighet kan mätas på olika sätt och förenklat handlar det om hur mycket som tillverkats av rätt kvalitet dividerat med hur mycket som kunde ha tillverkats av rätt kvalitet. Eller % Kvalitet x % Tid x % Tempo. Övergripande skall inget tillverkas innan det som sålts skall levereras.
 
  I många tyngre processindustrier lever man fortfarande efter tankesättet att alltid tillverka så mycket som möjligt. I ”leantänkandet” tillverkas inget innan det skall levereras därför att det sålts. Ett bra exempel är datortillverkare. När du beställer en dator från t.ex. Dell så sänds ordern till produktionsplaneringen som då börjar montera datorn för att leverera den inom några dagar till dig. I stället för att ha alla tänkbara typer an datorer i förråd så påverkas hela företagets ekonomi inklusive kassaflöde, likviditet, kostnader för materialhållning och kapitalkostnader. Att bli lean i tillverkningsprocessen och kunna tillverka “just i tid” är omöjligt om inte produktionstillförlitligheten är mycket hög. Med en ökad automatiseringsgrad blir företag mer och mer beroende av tillförlitlig utrustning, alltså underhåll. Tillförlitlig produktionsutrustning är det resultat en underhållsverksamhet genererar och kan ses som underhållsavdelningens inkomstgenererande del. För att bli lean så är det viktigt att ni vet var de största ekonomiska vinningarna finns. Hur tillförlitlig är er utrustning i dag?  Vet ni hur bra bra den kan bli? Vad är värdet av att minska skillnaden mellan hur bra ni är och hur bra ni kan bli? I en ordersituation där ni kan sälja allt ni kan tillverka så är ekvationen enkel.  

I vissa industrier kan försäljningspriset av det ni tillverkar svänga ordentligt. Då kan ni basera er kalkyl på ett genomsnittligt försäljningspris och variabel kostnad över t.ex. fem år.

Genomsnittligt försäljningspris fem år

SEK 5100/enhet

Genomsnittlig variabel kostnad fem år

SEK 3400/enhet

Bidrag per tillverkad, såld och levererad enhet

SEK 1700/enhet

    
Värdet av att tillverka och leverera en såld enhet är SEK 2700. Om ni i dag tillverkar och levererar 250,000 enheter per år och er produktionstillförlitlighet är 88 % men det är möjligt att uppnå 94 % då är värdet av att öka produktionstillförlitligheten 6 %. 15000 enheter x 1700 = 25.5 miljoner SEK per år.  

Nästa fråga ni bör ställa är om ni kan uppnå bättre resultat genom att inrikta er på att sänka underhållskostnaden. Kan det vara mer värt att sänka underhållskostnaden med 35 miljoner, om ni kan bibehålla 88 % produktionstillförlitlighet? Svaret tycks vara självklart men det är inte ovanligt, att ekonomer är så fokuserade på att sänka synliga kostnader, att man inte ser den osynliga stora möjlighet som ligger förborgad i ökad produktion.  Om ni ökar produktionstillförlitligheten så minskas tillverkningskostnaderna är ett påstående värt att upprepas många gånger.

Om ni inte kan sälja den ökade produktion ni kan uppnå med högre produktionstillförlitlighet så ligger besparingarna ofta i ökad leveranssäkerhet och snabbare leveranser, mindre energiförbrukning och mindre övertid.

I en läkemedelsindustri hade man mycket överkapacitet och man tyckte att produktionstillförlitligheten inte var viktig. Man kunde använda övertid för att kompensera för eventuella produktionsförluster. Det var viktigare att ha lägre underhållskostnad. Här tänkte man bara tillgänglighet när produktionseffektivitet mättes. En dag havererade en tumlare där man i slutsteget av tillverkningen av en tablett belade tabletterna med ett ytskikt före slutlig paketering och leverans. Haveriet orsakades av en bränd och utsliten kilrem. Stoppet som bara varade i 45 minuter orsakade att hela tablettsatsen av mycket dyr medicin måste skrotas till en kostnad av 490 tusen kronor.  Eftersom detta hänt en gång förut för två år sedan, började man nu inkludera kvalitet i hur man mätte produktionseffektivitet. I stället för att tala tillgänglighet så talar man nu om produktionstillförlitlighet som en högsta prioritet.

Att kunna minska tiden mellan inkommande råmaterial till färdig produkt lägger grunden till snabbare genomflöde och minskade förluster i bristande leveranser, övertillverkning, mellanlager och energiförbrukning. Här ligger de största vinsterna om ni inte kan sälja allt ni tillverkar. Det kan inte ske om ni inte har utrustning med mycket hög tillförlitlighet. Har ni det kan ni med framgång tillämpa “Dellmodellen” i er tillverkning.

Yrkesskador och energiförbrukning påverkas alltid positivt av bra underhåll.

Jag får ofta frågan Vad är en bra produktionstillförlitlighet? Det har naturligtvis att göra med er process och kvalitet på utrustning. Lägg också märke till att vi pratar inte bara om utrustningseffektivitet. Många använder begreppet OEE – Overall Equipment Efficiency, men det är bara en del av tillförlitlighetsbegreppet den andra delen är Overall Process Efficiency som inkluderar råmaterial, körsätt mm. Här talar vi om OPE - Overall Production Efficiency.

Det är tre element som vi har sett påverkar hur bra er OPE kan bli.

  1. Utrustningens kvalitet.
  2. Antal komponenter som kan haverera.
  3. Underhållsverksamhetens effektivitet.

Utrustningens kvalitet inklusive underhållsmässighet har jag behandlat i de senaste krönikorna.

 Antal komponenter som kan haverera.
Jag använder ofta pappersmaskiner som riktlinje då jag bedömer möjlig tillförlitlighet på processer som jag inte har data på. De tillförlitligaste pappersmaskinerna är maskiner som tillverkar t.ex. hygienpapper och annat mjukpapper. En sådan maskin har oftast endast en torkcylinder med en cylinderdrift. En pappersmaskin med flera pappersskikt och dessutom beläggning har många fler komponenter som kan haverera. En sådan maskin kan ha över 100 torkcylindrar. OPE skiljer därför mellan 96 % för en mjukpappersmaskin och 82 % för den mer komplicerade maskinen. En förpackningslinje med bra OPE kan uppnå 85 %. Alla dessa värden är baserade på 8760 timmar per år (2008 har vi 8784 timmar per år)

Underhållsverksamhetens effektivitet.
En av de bästa indikatorerna på effektivt underhåll är fortfarande graden av allt planerat och schemalagt underhåll, därför att det påverkar både produktionstillförlitlighet och underhållseffektivitet i mycket hög grad. Dessutom kan hög planeringsgrad inte uppnås utan stöd av alla andra element av bra underhåll.

I studier vi gjort har vi konstaterat att det är ett starkt samband mellan hög produktionstillförlitlighet och hög planeringsgrad av alla underhålls- och driftarbeten.

Skulle ni vilja arbeta i USA, Kanada, Europa temporärt som konsult för IDCON, INC? Tre till sex veckors besök åt gången. Hör av er till info@idcon.com  attn. Christer Idhammar.

 Jag får ofta förfrågningar om att besöka företag i Skandinavien. Hör av er om ni har intresse av att jag besöker er, mina besök kan ofta kombineras med besök till flera företag info@idcon.com att. Christer Idhammar. Besök gärna www.idcon.com för mer information på Svenska eller Engelska.

Hem  |   Om IDCON  |   Tjänster  |   Artiklar & tips  |   Böcker  |    Kontakt  |   Web Karta